Varje krona du tjänar, har ett mycket högre pris!

Jag är så trött på att prostituerade ska vändas in och ut hela tiden, medans sexköparna fortfarande smyger omkring osynliga.. Det är sexköpskunderna som borde få fokus på sig. Det är ju deras efterfrågan som håller prostitution vid liv. För att kunna förstå vad prostitution innebär så måste sanningen om dem fram. Sexköparna finns inte till för att det finns prostituerade. Men prostitution finns för att det finns en efterfrågan från sexköpare som erbjuder pengar för att få utlopp för sina lustar. Om den prostituerade har lust är inte så viktigt, bara hon spelar så bra så att kunden upplever det som tillräckligt äkta.

Jag är en av de lyckligt lottade, men hur bra jag än har det idag kan jag inte leva med att glorifiera prostiution. Jag har sett allt för många olyckliga tragiska öden för att inte berätta om dem! Tro mig, ingen lyx i världen hjälper en att ta bort ärren, ta bort ens förflutna. Jag är fortfarande prostituerad jag vet, och ibland kommer tankar om att det inte spelar nån roll längre för jag är redan ärrad, skadad, härdad, förändrad. Skillnaden är att jag nu är medveten om det och erkänner det.

Jag har inget att förlora, jag blev snabbt etablerad och med tiden har det bara vuxit och spritt sig. Så pass att jag blev trött på kunderna, och inte tvärtom. Testade andra nischer i branschen men kom tillbaka till mitt “eget” och kunderna där stod troget kvar. Jag måste inte locka med hemsidor eller blogga under ett nick som kunder kan söka mig på. Jag menar, måste man använda sån marknadsföring år efter år, kan man inte vara tillräckligt eftertraktad eller bra. Ingen annanstans har jag upplevt en sån djungeltelegraf som många kunder använder sig av. Är du den “Pärlan”, då har kunden typ allt ifrån 1-15 kompisar/kollegor som kan bli dina kunder också.. Och de i sin tur, och så vidare, och så vidare…” Det är så det är.

I flera år har jag försökt att sluta men fallit om och om igen. Kunder ringer mina väninnor och undrar om när jag kommer tillbaka, om jag inte ändrat mig, om jag inte behöver pengar osv. T.o.m i “Beckys” kundkrets finns samma kunder kvar, som då hon började som tonåring på 70-talet! Branschen finns kvar med öppna armar och därför är risken stor att den som slutat kan falla tillbaka till kunderna som står kvar med pengarna i näven och väntar. Dvs om den prostituerade inte får hjälp.

Jag är tacksam för att jag har en inre styrka, för utan den hade jag aldrig klarat det. Styrkan fick mig att stanna upp och reflektera över mitt liv, även om jag kört längre eskortpass med en del kunder under tiden. Men jag är så glad för att jag bröt upp med den största delen av mitt gamla gebit, som aldrig hade gett mig en chans till tid att skriva av mig.. och förmodligen hade jag då aldrig kommit till den insikt jag fått nu.

Bara fram till för nån vecka sen gick jag omkring i ett “vaccum” och stod och såg ut över platsen där jag bor och tänkte; “Nu när jag har det så bra, varför kan jag då inte bara springa ut och omfamna livet..? Vad var det för mening då om jag inte kan njuta av livet längre?” Jag har många gånger kännt att jag är förlorad, att det inte finns nån mening med livet längre, så att jag tänkt på självmord. För att själen har fått så mycket stryk och ens känsloliv blivit rejält skadat. Därför kan jag alltså fortfarande sälja sex med “framgång”..

För ingen människa med ett helt och sunt känsloliv kan sälja sin sexualitet. Därför att ens själ tar skada när man säljer det allra intimaste man har. Jag är så skadad att det räcker med att jag trycker på en knapp så är jag inne i rollen. Jag kan göra det mitt framför kunden om det krävs. Det är inte normalt. Kanske för en skådespelare, men inte för att låta andra ta på ens nakna kropp och tränga in i ens kön för pengar. Förr eller senare märker man att de inte bara trängt in i ens kropp, utan även i ens själ…

*********

Prostitution kan vara en livsstil/överlevnad men aldrig ett yrke! Jag har aldrig träffat en lyckligt prostituerad, tvärtom! Alla prostituerade spelar annars tjänar man ju inget! De som påstår att man inte blir skadade av prostitution är antingen så illa skadade eller sjuka att de inte fattar det själv eller så har de inte tillräckligt med erfarenhet. Det är inte bara vissa kunder som är vrickade. Det finns tjejer i branschen också som är så lättlurade och svultna på bekräftelse att de går på vad som helst.

Om en kvinna säger att hon verkligen njuter av prostitution så måste hon ha ganska torftigt sexliv privat eller så är det bara tragiskt för hennes del.Kanske har hon då aldrig fått nån bekräftelse av normala män och så tycker hon att hon blir “sedd” av torskarna/sexköparna istället. Ensamma kvinnor som kanske faktiskt blir lyckliga bara över lite sällskap, lite pengar och så en påle på det. Om någon känner “lycka” så är det en torftig och sorglig lycka. Det finns ju dem som blir “lyckliga” över en sup..

Och nej, jag ser inte ner på dem eller deras “lycka” Men jag tycker det är fel och sorgligt att det ska vara så och att de förnekar och istället glorifierar det och lockar andra utsatta till att prostituera sig. Om man är “lycklig” i sitt “val” må så vara. Men att då glorifiera branschen, ser jag som väldigt onödigt och inget annat än ett försvar.

Hellre stöter jag mig med de som försvarar prostitution, än att jag lockar in andra till branschen. Hellre talar jag sanning om kunderna än att jag förskönar branschen och lockar nya att prostituera sig. Hellre har jag gott samvete om att jag iallafall talat sanning för att förhindra andra att gå den väg jag gått. Trots allt är syftet med min blogg ingen marknadsföringsstrategi, det finns ingen baktanke här om att locka kunder.

********

Om du funderar på att prostituera dig så säger jag bara; Gör det inte! Gör det aldrig! Aldrig i livet!! Det är inte värt det! Det är inte värt alla märkeskläder, resor, lyxiga nattklubbar eller vad du nu vill i världen. Det är inte ens värt för att överleva! För det är aldrig säkert att du kommer att överleva själv! Prostitution är livsfarligt, inte bara själsligt men också fysiskt. Du kan aldrig vara säker på någon annan än dig själv, såvida du inte förnekar dig själv så mycket att du till slut utplånar dig själv..

Det intima man säljer skadar en och det kan man inte reparera för pengar, det är inte ens säkert att det finns nåt kvar att reparera.. Gjort är gjort! Sålt är sålt! Det är alltför dyrt att sälja ut sin själ! Det är svårt att samla ihop skärvorna, om man har turen att ens finna dem alla..

När man säljer drömmar, så är risken stor att ens egna drömmar dör, när man säljer sin själ så är risken stor att du inte ser nån annan utväg än att göra slut på ditt liv med självmord.. eller så utsätter man sig för risker man en gång var så försiktig med, omedvetet, bara för att man inne i sig själv gett upp och inte orkar “kämpa” och “leva” längre.. Så fort min “smekmånad” i branschen var över så stod kunderna mig upp i halsen och jag sökte mig till andra grenar inom “sexbranschen”, bara för att upptäcka att det är samma skit hur det än kan glittra på ytan.

Den dagen, när man själv står med facit i hand så spelar allt det där man ville ha, inte så stor roll längre. För du kan inte njuta av det med en skadad ärrad själ. Du kan riskera att tappa tron på allt och alla. Du riskerar att tappa bort dig själv och livet i sig självt. För du kommer att lära dig att ingenting är heligt för sexbranschen. Minst av allt du själv och dem du håller av. Du kommer att lära dig att “allt kan förnedras, kränkas, krossas just för att allt anses kunna köpas för pengar.. De som efterfrågar finns alltid redo med pengarna som “lockbete” för att få utnyttja vad de nu än “njuter” av..

När du själv upplever att ingenting anses heligt i sexbranschen, då förstår du vad jag menar med att inte finna nån mening med att leva längre..

Gör vad som helst annat, men sälj aldrig dig själv. För varje krona du tjänar får du betala ett allt för högt pris själv och du kan aldrig köpa tillbaka det! Även om man kanske inte märker det i “smekmånaden”, men när den dyra smärtsamma räkningen kör rakt in i ditt liv och sprättar upp dig som ett rakblad, då vet man. Man har ingen chans att fly den. Man kan aldrig fly från sig själv, man kan inte fly sanningen!
Har du en gång trätt över gränsen, så är det aldrig säkert att du kan ta dig tillbaka. Risken är stor att du aldrig hittar tillbaka till dig själv igen.

För du blir aldrig den du en gång var, men du kommer bittert att önska att du kunde vrida tiden tillbaka, få det ogjort, sudda ut ärren i själen, sudda ut allt du upplevt.. Men inga tårar hjälper när sanningen hinner ifatt dig. Ingenting hjälper när du en dag ser tillbaka och ser att alla dörrar är stängda..

*************

Skäms på alla er som spottar och örfilar oss! Det ska inte spottas på oss för att vi fått klara oss själva! Jag har varit prostituerad sen jag var 13 år! Nu är jag trött på att örfilas! Nu vill jag örfila tillbaka!

Ni ska inte ifrågasätta oss! Fråga istället varför prostitution fortsätter att finnas? Varför finns den? Vem är det som efterfrågar den? Vem är det som håller den kvar genom att erbjuda pengar, mycket pengar? Hur tänker dem och varför gör dem det? Och varför är dem tysta…?

*************

Tyvärr har jag inte mer tid att blogga just nu, men jag har lovat mig själv att inte falla djupare, utan istället att sträva efter att göra mig fullkomligt fri! Ändå kan jag nu, för första gången i mitt liv, börja känna hur det kan kännas att äga mitt eget liv och min egen själ.. men det finns en del skärvor kvar att samla ihop..

Jag har en del färdig skrivet om den här sjuka upp-och-ner vända världen med dess olika figurer, alltifrån sexköpskunder till olika incidenter, i den här världen där fantasier blir verklighet, där drömmar är till salu, där svaga går under för att verkligheten förvrängs sakta men säkert. Vissa kan verka “roliga” om än vrickade/sjuka, andra är sorgliga, avskyvärda och fruktansvärda. Så kanske jag kan få lägga in de som inlägg här då och då, i hopp om att ge en större bild av den fula sanningen om “sexbranschen” som inte alls är “sexig” under ytan, utan enormt bedräglig och livsfarlig. Det är en stor skillnad på fantasier och verklighet..

För kom i håg att varje krona du tjänar har ett mycket högre pris! Om man inte tror det så är det bara att fortsätta vandra “vägen” så kommer tiden att visa det…
Förr eller senare…

Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om hora, horor, prostituerade, prostitution, sexköpare, sexsäljare, sexköpslagen, torskar, sexuella övergrepp, trauma, styrka, överlevnad, psykologi, samhälle, myndigheter, feminism, debatt, politik,

The higher they climb, the harder they fall..

På gatan är det ärligare, rakt på sak, räcker ungefär med att man står där. Snabba pengar, snabba skjut. Men ju högre upp i “hierarkin” du kommer, desto mer ska du kunna spela och förneka dig själv. Det ska förfinas, bäddas in i begrepp som älskogskonst och sensualitet ja t.o.m medmänsklig värme.. På det sättet känner den “finare” mannen att det är mer äkta fast allt förnuft i världen vet att man kan inte köpa kärlek och äkta känslor… Men man kan tro det både som säljare och köpare, men då lurar man bara sig själv..

Som en tjej som alltid sett mig som en stjärna men som nu ser mig som ett slags hot överallt. För så kan en del också förändras. Hon sa en gång till oss att hon skulle ge sig ut för att vara överklassflicka för att hon trodde att hon kunde få de där “finare” kunderna då. En annan tjej som hörde detta som i flera år var gift med en man från societén, skrattade och sa; “Hallå, de är ju trötta på överklasskvinnor. De betalar för att få en slampa i sängen. “ Och det är ju sant. De vill ha en attraktiv trevlig tjej som vet att föra sig när man är ute tillsammans, men som är en hora i sängen. Utan känslor gör ingenting bara hon kan spela tillräckligt bra och kan släppa loss.. Det är det det handlar om. Det är bara olika benämningar, namn och omslag. Men innehållet är detsamma. “Sorry”, men jag ser rakt igenom det.

Man kan köpa mycket fint för pengar, men man kan aldrig köpa det finaste som finns. Om en man tror det så är det en tjej med en trasig insida om än med en tjusig yta, som säljer det enda hon tror att hon är värd.. En sån som jag som blev så duktig i “konsten” att jag gick på det själv..

Du förväntas “njuta” av dina kunder, du förväntas göra det så proffsigt men trovärdigt så de kommer tillbaka om och om igen. Och om du gör det riktigt bra, ser de till att ringarna på vattnet blir större genom att sprida ordet om din “kvalité” och dina “kvalifikationer” inom sina egna kretsar. Du behöver då varken hemsida eller annonser. För bäst är att du är så “osynlig” som möjligt. För de största fiskarna föredrar diskretion av allra högsta grad. För deras skull. Och alltid för deras skull!

Men många tjejer fattar inte det. De fattar inte att kunderna också är smarta, manipulerar, de vet också hur man gör affärer, spelar och förför. Och sanningen är, att det inte är så långt ifrån hallickens tillvägagångssätt när han ska snärja in sina offer.. Ty han behärskar också konsten, han är mästare i den konsten, i den kallt beräknande förförelsen och den falska bekräftelsen.

Kunden kan beräknande berömma dig med “Du är en underbar älskarinna. Varför är inte alla kvinnor som du? osv” för på det viset kanske han kan få vissa förmåner, få stanna en lite längre stund, eller få leka lite mer med din kropp. Prostitution är ett spel från början till slut. Den som inte tror på det, går på en stor nit. De sexsäljare som tror nåt annat, har själv blivit lurade. Visst kan vi ha kvalifikationer men… det gör det inte mer äkta.

Till och med min bästa vän sen flera år, led av att se den rustning jag satte upp varje gång jag föll för mina egna raffinerade knep. Som det där om att jag visst det älskade att sälja sex och att det “tände” mig för att det var min egen sexualitet och allt det där dravlet. För det är det man försvarar sig med när man känner sig frustrerad eller inte hittar nån annan utväg än att förneka allt. Det blir en flykt ifrån att slippa känna smärtan man bär på. Och av det att man fått klara sig själv och gått igenom så mycket skit, av det marscherar stoltheten och försvaret fram.

Man bygger liksom upp ett sånt jävla starkt försvar för att överleva. Hela mitt liv har jag försvarat andra, när jag var barn skyddade jag förövarna och försvarade min familj, när jag var tonåring var det hallickarna jag skyddade och försvarade och nu för inte så längesen så var det kunderna och hela sexbranschen som jag gjorde samma sak med. Men egentligen är det mig själv som jag har försvarat, det var bara det att jag hade förträngt mig själv så djupt.

Men nu förstår jag att utan att jag direkt tänkte på det, så har jag ju hela tiden burit på den där lilla sårade övergivna flickan och henne vill man ju skydda och försvara till varje pris! “Rör mig inte!” skriker man och de allt mer raffinerade maskerna och rollerna man lärt sig gå in i, dem använder man för att fäkta bort folk som nu plötsligt kommer fram och säger att de vill hjälpa. “Var fanns ni igår?” skriker man då, “Varför kommer ni först nu, ni fanns ju aldrig för flickan? Rör henne inte för jag skyddar henne med hela mitt liv! Jag går genom eld för henne. Har själv fått klara mig hela livet så kom inte hit nu och lek förmyndare! Rör mig inte!”

Samtidigt har man rollerna och maskerna för att skydda sig från att kunderna ska komma för nära ens inre. Man bygger upp en mur mot allt, ibland så tjock och stark att man inte själv kan ta emot äkta kärlek och omtanke.. Som en annan medsyster, som får ångest bara av att gråta.. Tänk att bära så mycket utan att kunna fälla tårar.. Det byggs ju bara på. Men hon är medveten om det och därför lurar hon inte sig själv. Men hennes mur är kvar, precis som smärtan..

Och muren eller rustningen hjälper inte i längden, varken en själv eller ens mot kunderna. För det är inte bara det att ju mer de lär känna en, ju mer vill dem ha, ju mer vill de veta vem du är. Utan de gör det ändå, omedvetet eller inte, så sätter dem spår i ens själ.

Är man inte redan skadad på ett eller annat sätt, så blir man det. Därför tror jag att de som säljer sig enbart för att kunna köpa droger, är lättare att hjälpa på det sättet många gånger. De gör det ju för drogerna och så fort de blir “rena” så söker de flesta bort mot en helt annan väg. Medans många andra, såna som jag, blir så bra på att spela och förneka, så man till slut glömmer vem man är och då är det svårare att tränga igenom..

Utan de övergrepp jag varit med om och utan de erfarenheterna jag hade med mig den andra gången, hade jag aldrig lyckats göra det så “bra” och övertygande. Jag gick emot mina egna livsprinciper och det gjorde ont till en början men sen var det som bortblåst. Åtminstone tills “den dyra räkningen” körde rakt in i mitt liv och sanningen hann ikapp mig.. Man kan kanske ljuga för andra men inte för sig själv.

Om jag aldrig varit utsatt för övergrepp, så hade jag aldrig, aldrig sålt mig själv.

Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om prostitution, psykologi, sex, sexköpare, torskar, sexuella övergrepp,

Garantin

“BJ, vet du vad jag tänkt många gånger?”
“Nej vaddå…”
“Du måste ha italienskt påbrå!”
“Haha..jaså, varför tycker du det då?”
“Du har temperament, du är varm, het, sensuell, feminin, glamourös.
Som en vacker blond italienska. Ta det som en komplimang. “
-eller-
“Är du helt svensk BJ?”
“Ja, det är klart jag är..”
“Ja men du är inte stel och så, som andra svenskar. Du är mer som oss.”

Kom att tänka på detta med tanke på att många inte vill ta emot utländska män. För att deras kvinnosyn skulle vara dålig och farlig för oss osv. Jag har inte dem erfarenheterna. Tvärtom, har alltid blivit bra behandlad av utländska män. Inga perversa önskemål har jag fått från dem heller. Inte ens önskemål om fingrar i röven (om än kondomklädda) som faktiskt är vanligt bland svenska kunder att få in i sig själva under akten. Enligt min erfarenhet är det vanligast från medelålders och yngre. Nej, sånt där är alltför “bögigt” för de utländska män jag träffat och jag håller med dem. Dem ser sig som män som efterfrågar sex med en kvinna de tänder på och kan ha det trevligt med. That´s it! Okej undantag finns, jag erkänner att jag själv är skeptisk för “vissa” män som t.ex från det gamla öst. Inte så konstigt ju, när man är i en bransch som handlar om mycket pengar och hör så mycket om rån etc som en del av dem gör. Men i det stora hela, tror jag det handlar mycket om hur man är själv, vilka signaler man sänder ut.

Även om kontroll, så visar jag en avslappnad attityd. Är bara mig själv, har aldrig låtit “framgångar” eller beröm stiga mig åt huvudet. Klart jag också vuxit upp mångkulturellt, fast jag själv är både blond och svensk, om än långt ifrån stereotyper nånstans. Kanske är jag en nån slags kosmopolit, som kan anpassa mig överallt utan att egentligen höra hemma nånstans. Typ; där mitt hjärta är, där är mitt hem. Åtminstone för stunden.. Men jag vet var jag kommer ifrån och det är nog en del av min styrka. I den stunden jag säljer sex, vill jag känna fast mark under fötterna och ha hjärnan skarp som en skalpell, även om jag spelar min roll hur utsvävande den är må se ut..

Att ha priser som ligger högre upp än det vanliga, är ett litet knep för att undvika vissa idioter. Men man kan aldrig vara säker ändå. Du kan egentligen aldrig vara säker på något annat än dig själv i den här branschen. Det vill säga “om” du lyckas bevara dig själv, trots alla roller och spel. Så att du inte förnekar bort allt totalt.

Visst finns det många trevliga kunder, svenskar såväl som utländska, men det förändrar inte det faktum att det finns många otroligt blåsta idioter eller ännu värre, riktigt sjuka svin.

Många människor kan nog inte riktigt förstå vad prostitution innebär. Kanske kan man förstå begreppen “dubbelliv, män, pengar, sex”.. Men som i så mycket annat överträffar verkligheten fantasin. Många är dem som funderat på att börja sälja sex men väl där när verkligheten slagit mot dem, så nej.. Kan känna igen mig i Lilja Forever i kropparna, ansiktena, mängden, flåsen, stönen… Jag känner igen det så mycket att jag känner lukterna av allt som utsöndras från deras kroppar.. Allt sätter sina spår i själen.

Ingen klarar av det här utan ärr, men å andra sidan så är jag medveten om dem! Jag ser orsak och verkan. Vet att det är för att jag är van att stänga av sen jag var barn. Ändå finns det dem med liknande erfarenheter som jag, som ändå inte klarar det alls. Som antingen slutar direkt eller som fastnar och går under.. Jag har inget recept på hur man klarar av det. För det finns inte. Mycket handlar om omständigheter och tur och såklart intelligens nog att tänka snabbt och så smidigt som möjligt för att hantera, spela, lirka och trixa. Men det är ingen garanti mot skador eller ännu värre. Det är ingen garanti för något alls.

Det finns bara en enda säker garanti för den som prostituerar sig.
Den, att allt du är med om, tränger in i din själ och ärrar den..

Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om Prostitution, sexköpare, torskar, främlingsfientlighet, utlänningar, svenskar, invandrare,

“En gång hora, alltid hora!”

När jag var hos prostitutionsgruppen så ordnade dem kontakt med arbetsförmedlingen för att jag skulle slippa gå dit själv för att slippa lida under “stämpeln” och det blev jag lättad av. När jag sen skulle ringa handledaren på arbetsförmedlingen, så var det en manlig sådan och efter en liten stunds prat på telefon, så förslog han med en flirtig ton “Jamen (mitt namn) du ju låter jättetrevlig och nu när vi pratat med varann så kan du väl komma hit till mig istället så vi kan prata lite mer…”

Jag blev ju lite “paff” eller hur jag nu ska uttrycka det, för det var ju just det jag inte skulle behöva göra, inte behöva träffas. Inte behöva göra annat än att ha telefonkontakt med arbetsförmedlaren just för att jag var prostituerad, ja eller nu ville sluta. Så jag sa något i stil med “nej men..varför skulle vi träffas? Dem sa ju att vi inte skulle träffas.” Och då skrattade han till (som om jag var “liten” och “överdrev”) och i en munter ton med hånfull underton, sa han: “Jamen det är väl inte så farligt… jag är jättetrevlig och jag bits inte..”

Jag fick dåliga vibbar. Om dem är befogade? Jo det tycker jag. Möjligt att någon annan inte håller med. Men hos mig dök det upp frågor som “Är han nyfiken på hur en “sån” som jag ser ut? Kanske intresserad av “lite” mer? Är han ute efter “extra förmåner” för att “fixa” in mig på bättre arbeten/studier?…”

För där satt han ju med alla mina personuppgifter och vetskapen om att jag varit prostituerad upp till nu då jag sökt hjälp hos prostitutionsenheten för att kunna sluta med det och börja ett nytt liv. Och det var just av den anledningen han fått veta att vår kontakt endast skulle ske per telefon. Ja jag hade varit en “hora” fram till dess. Ett ord jag inte är ensam om att hata.

Ett val jag inte själv valde i den första omgången. Ett val jag “valde” i den andra omgången, men inte kunnat genomföra om det inte varit för mina tidigare erfarenheter. (hur konstigt det än kan låta men det är så det fungerar, när man är “van” eller “skadad”) Så, jag hade alltså försörjt mig genom att sälja min kropp med dyra bekostnader bland annat på min själ. Nu ville jag sluta. Därför sökte jag hjälp. Det finns ju dem som lyckats börja om på nytt. Det finns dem som aldrig nånsin behövt falla tillbaka till att sälja sex, det hade jag hört och det gav mig hopp.. Men så finns det dem som ändå gått tillbaka men, som önskade att dem slapp… och jag blev själv en av dem.

När jag funderar på hur kunder, och vissa män/potentiella kunder, tänker så tror jag en del av dem ser på en som att man redan är “förlorad”. Och att det då inte spelar nån roll om att de fortsätter nyttja min redan “förlorade” eller “ärrade” själ. Att min själ är så “härdad” att det kanske inte ens märks att de skapar ännu fler ärr i mig. Som om en ärrad själ inte lider av att få ännu fler ärr.. Att det funnits så många män redan som utnyttjat mig, så att de själva försvinner i mängden.. Att det kanske till och med är så att hon “njuter” av det för att hon är “van” vid det, eller att de njuter av att tillfredsställa sig själv med något så levande men tillvänjt så att hon inte protesterar längre, utan “erbjuder”..

Som “uttrycket” jag fick höra första gången av min far och sedan när jag var 14 och 16 år av några “pojkvänner” Ja inom citationstecken, för jag älskade dem inte. De var bara “utvägar” från ett helvete till ett annat, eller hur man nu skall beskriva det. Dem ville ha mig, de erbjöd “hem” eller en slags “trygghet” och jag tänkte att det kanske kunde vara bättre än det jag annars levt i. Så jag “accepterade”, jag “valde” utav de val som erbjöds mig, ett rum framför ett annat rum av dem rum som fanns.

Dem använde sig också av “uttrycket”. För att dem ville att jag skulle tro att ingen annan ville ha mig och på det sättet skulle jag ge upp och stanna kvar hos dem. Och att dem var värda en stor eloge för att dem “tog hand om” mig. Båda dessa “pojkvänner” som jag sammanbodde med då, brukade säga; “Din far har tackat mig för att jag tog upp dig från rännstenen”

Min far höll inte hemligt att jag gått på gatan. Han sa det till alla och det är klart att det tyngde mig, gjorde ont. Han kallade mig för fnask när jag blivit våldtagen första gången och det var han som sa att jag fick fixa mitt liv själv när jag en gång, och den enda gången, vågade fråga om råd. För då “log” han och sa;
“Flicka lilla, har du inte fattat det ännu? Du sitter ju på en guldgruva!”
Och nej jag trodde inte att jag hörde helt rätt, men då förstärkte han med att samtidigt nicka med huvudet och med sin blick riktat mot mitt underliv och med hans finger pekandes nedåt mot detsamma och säga;
“Du sitter ju på den! Där! Där ser du?! Kan du inte se det själv “flicka”?!”

Och jo, efter det så insåg jag att det “väl” var så det var med mig och “valde” prostitution igen, för att “överleva” och för att det “nog” inte var så farligt. Utan att det “nog” bara var jag som “överdrev”. Precis som arbetsförmedlaren menade, att det ju inte var så “farligt”..

Det gamla uttrycket som de där “pojkvännerna” sa till mig då, hålls vid liv av så många flera mot så många andra idag. Fast det inte är en sanning om “horan” själv, utan en sanning om dem själva. De som vill kränka en redan kränkt människa. Som om uttrycket på något sätt skulle “legitimera” andra både män och kvinnor, att fortsätta örfila, spotta och förakta en redan föraktad individ. Att slippa ta hänsyn till en sådan. Att få ösa skit på en sån “mindre” värdig människa.

Eller som sexköpare/vissa män som med just det uttrycket “ges rätt” till att fortsätta utnyttja en redan utnyttjad. Precis som arbetsförmedlaren när han ville locka mig till honom.. Att han inte var “så” farlig för mig, eftersom han ju visste att han inte skulle vara den första att förödmjuka mig.

Så som jag ser det nu, så är uttrycket; “En gång hora, alltid hora” inte en sanning om henne eller om “horan”. Utan en sanning om alla dem, som ser ner på dem som de vill kränka. Det blir då på något sätt fritt fram, accepterat, nästan legitimt att fortsätta få förnedra, utnyttja eller förtrycka genom, “En gång är ingen gång” så “En gång utnyttjad, alltid utnyttjad”..

Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om hora, horor, prostituerade, prostitution, sexköpare, torskar, sexuella övergrepp, samhälle, myndigheter, feminism, debatt, politik, socialen, arbetsförmedlingen,

Än en gång..

“I don’t know
Only god knows where the story ends for me
But I know where the story begins”

No More Drama - Mary J.Blige

Hjärtat ber;
“Jag vill inte, slå inte mer! Låt mig slippa! Jag vill inte, vill inte!.. Jag brister i tusen bitar.
Låt mig bli hel! Hjälp snälla lyssna, min själ orkar inte mer! Vill inte, vill inte…

Ängslan smyger fram;
“Jamen vänta, inte nu, inte än. Tänk, allt rasar, faller, vad göra, vem hjälpa?…
Nej vågar inte släppa. Kanske sen, men inte nu, inte än.. Vågar inte svika, måste lyda.”

Rustningen ryter till;
“Vad fan är det med dig?! Du överdriver. Här finns ingen plats för känslor! Bara spel, bara pengar. Lätt fixat. Över på ett kick! Jag är stark! Du är ynklig! Stäng av!!”

SMS avbryter:
“Var håller du hus?! Vi har vad du behöver, du har vad vi vill ha!
Ge upp, ge Dig!…”

Ängslan tar skydd i rustningen. Förvandling. Masken tar över;
“Lås in Hjärtat! Ge plats! Låt showen börja!”
och viskar med inövad roll;“…Jag är på väg…”

Inlåst hjärta. Nerbäddad i bedövande smärta.
“Nästa gång kanske någon lyssnar, ser, förstår. Någon gång jag kanske fri…
Kanske sen, hoppas, längtar, kanske en dag, kanske jag . . . “

Masken slipar sitt svärd; “Hur vill Du ha mig, ta mig..”
In i “rummet” sveper hård iskall vind.
Ljuslågan flämtar till…slocknar.

Utanför muren rusar livet förbi, men här inne står tiden still.
Tysta tårar vaggar ensamt hjärta till sömns..
Förkrossad, förnekad, förträngd, än en gång, än en gång…

Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om prostitution,