Breathing
Min andra smekmånad i branschen var ganska lång och för ett par kvällar sen satt jag i nära fem timmar i telefon och pratade med min bästa vän och “syster” om allt kul vi haft både var för sig och tillsammans och hur vi nu kan “skratta” åt alla knepiga situationer och typer vi mött, speciellt i “branchen”. Utan ironin, eller den intelligenta humorn, utan förmågan att vända på “skiten” och skratta åt eländet istället, så klarar man sig inte. Man kan säga att humorn blir det vapen vi skjuter tillbaka med. Vi skrattar inte åt “Ojsan han föll på rumpan, hahaha!” utan humorn måste avfyras snabbt och intelligent om än “weird”.. Och som vanligt när vi får öppna våra hjärtan så blir samtalet allvarligt mot slutet och mer och mer glider våra tankar in på alla de tragiska öden vi sett och sen på kunderna som förändrat vår syn på livet och tyvärr även på andra “normala” män.
För det blir så när man varit med ett tag, att allt det man hör och ser av kunderna, får en att tvivla på, om det överhuvudtaget finns trogna män eller ens normala män. Vi känner ju att vanliga män sklijer sig betydligt ifrån “kunderna” för dem är mycket roligare att vara med och mycket trevligare på ett helt annat sätt, och när man har en liten kärleksaffär eller ett förhållande, så går det absolut inte att jämföra med vårt jobb. När prostitution någon gång nämnts så tycker dem det är hemskt hur män kan utnyttja kvinnor och hur dem själv aldrig skulle kunna tänka sig att göra det. Då känner vi oss lättade för en stund… Då känns det bra att det trots allt finns normala män..
Men ändå gnager tvivlen sig fast i oss och finns hela tiden i vårt undermedvetna, på grund av allt man upplever med kunderna. För hos oss vågar “kunderna” visa upp en annan sida. Och tydligen är ju den sidan så viktig för dem, att de är villiga att betala för den. Vårt “jobb” består i att tilfredsställa män och vi försöker i det längsta slå bort det vi upplever, men det sitter kvar i vårt undermedvetna ändå. Är de inte knepiga eller perversa, så är de otrogna.. Och det är klart att man då får det svårt att lita på män alls. För genom jobbet har man blivit bekräftad varje dag om att man aldrig kan vara säker på vad män döljer under ytan.. Så det sitter fast i en, det finns i ens undermedvetna hela tiden..
Så när vi pratar om det här, min “syster” och jag, så blir det samtidigt som vår lilla breathing.
***
Som till exempel en utåt sett jättetrevlig snygg fräsch man i 30-års åldern som brukar besöka henne på det utåt sett lyxiga ställe där hon “jobbar”. Han berättar att han är lyckligt gift och att hans fru väntar deras första barn. Men han har ett problem…för hans fru gillar inte det han tänder på. För han tänder på att slicka röv.
Så därför är han villig att regelbundet besöka en prostituerad kvinna. Därför är han villig att betala pengar för att sänka sitt huvud och ansikte ner mot en främmande kvinnas kön och med sin tunga slicka hennes röv.. Att det kostar “extra” för att det är en “udda” tjänst, hindrar honom inte att komma tillbaka igen och igen. Liksom han heller inte vill se hur fel och sjukt det är att slicka en främmande kvinnas rövhål, för att sen gå hem till sin försthavande fru och kyssa henne…
Det verkar kanske inte så farligt till en början. Kanske nån tycker att själva sextjänsten är ganska “oskyldig”, men efter en tid i “gejmet” så märker man hur allt det man varit med om etsat sig fast i en..
Man förändras..
Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om Prostitution, Torskar, Sexköpare, Sex, Debatt, Feminism,
BJ
Jag är av den uppfattningen att vi alla bär på drömmar och önskningar av olika slag. Män, kvinnor, unga, gamla. Allt ska man kanske inte förverkliga, men man ska inte heller förtränga och må dåligt, för att man inte kan förverkliga pga normen i samhället.
Det bästa är naturligtvis om man kan prata och vara öppna mot varandra, vilket inte är helt lätt om partnern inte är öppen och tillåtande.
Du och jag träffar män med olika sexuella drömmar, men det gör dem inte till några sämre människor för det, anser jag.
Det är i stort sett omöjligt att “lita” på någon människa, ens sig själv. Vem vet om den killen du träffar och som bedyrar dig din kärlek och säger att han inte skulle kunna betala för sex…är ärlig. Kanske har han en hemlig dröm som han inte vågar erkänna ens för sig själv.
Jag tycker det är modigt av männen att våga ta steget till att förverkliga något de drömt om…vad det än är..även om de måste göra det i smyg. Många, många av mina kunder har lyft sitt liv efter besök hos mig.Ofta handlar det ju om mer än bara det sexuella.
Jag tycker även du är modig, som vågar erkänna att även du inte varit helt ärlig mot dig själv, när du träffat dina kunder.Det är aldrig för sent att få insikter och att följa sitt hjärta, istället för att fortsätta med något som man inte mår bra av, vilket kan vara att sälja sex och det kan vara att sitta vid ett löpande band på en fabrik.
Men jag tycker det är tråkigt att du gör dina erfarenheter och din verklighet, till något generellt för alla.
Jag gör inte mina erfarenheter och min verklighet till något generellt för alla, bara för att jag berättar om dem. (vilket jag nämnt så många gånger)
Men om du tycker man gör det bara för att man bloggar om dem, så gör du ju i princip samma sak.
Och jag tycker inte det är modigt av män att uppsöka prostituerade, tvärtom. Jag ser inget modigt i att “smyga” eller gå bakom ryggen, speciellt på den/dem man älskar..
Jag tror inte den mannen känner sig stolt över att berätta för sina barn att han då och då träffar en annan kvinna som han betalar för att hon “gör saker som inte mamma vill”. Jag tror det inte, men det är ju också bara min tro.
Så du får tro vad du vill, du får ha dina åsikter och du får skriva om vad du vill och hur mycket du vill på din blogg. Jag ifrågasätter inte dina åsikter.
Njaaa, jag påpekar ofta i mina bloggar att jag skriver endast utifrån min egen verklighet och jag ser till att alltid ha…tror jag…tycker jag…enligt mig…anser jag.. osv, just för att poängtera att andra kan tycka annat.
Jag ifrågasätter inte dina åsikter, utan skrev endast en kommentar utifrån min åsikt.Man måste kunna tillåta alla att ha sin egen åsikt, även om den skiljer sig från ens egen.
Är det så svårt att läsa sig till att jag också gör samma sak?
Att i var och varannan mening tillägga “jag tror” eller “så tycker jag” blir ett väldigt tjatande och ganska onödigt upprepande. (Tycker jag.)
Jag trodde att mina beskrivningar av bloggen både här; “När jag skriver här befinner jag mig i ett gränsland mellan de två världar jag lever i, down the rabbit hole.” och på bloggportaler; “Tankar, fragment och dagböcker om mitt liv från barndom till prostitution..” skulle räcka..
När du kommenterade med orden “Men jag tycker det är tråkigt att du gör dina erfarenheter och din verklighet, till något generellt för alla.” så upplevde jag det mycket mer som ett påstående, än en åsikt.
Men om jag missuppfattade sättet du skrev det på, så är jag ledsen, för det var inte min mening.
jag kan verkligen tänka mig att det är svårt att lita på män efter att ha träffat så många som antingen är genomknäppa, eller “bara” ljuger och är otrogna. jag kan, fastän jag inte varit sexsäljare, ändå känna igen mig lite i din berättelse. jag drogs till märkliga män, och jag tog gärna på mig rollen som deras sexleksak, villig att uppfylla deras fantasier. vara svaret på deras önskningar. och då har jag fått mörka inblickar jag gärna hade sluppit. nu undrar man liksom om samma saker döljer sig bakom fasaderna på trevliga män man möter. ja, nu upprepar jag kanske bara vad du sagt, och babblar på om mig själv dessutom. jag har ingen bra lösning på det.. men jag antar att tiden läker sår, och så handlar det kanske också om en skadad omdömesförmåga gällande män som måste förbättras, jag vet inte riktigt..
känner förresten också igen det där med att man skämtar och skrattar åt hemska saker man varit med om, för att kunna överleva. både jag och min ex-flickvän har varit utsatta för sexuella övergrepp, och faktum är att det ofta är ett tema i vår för övrigt rätt grova humor. jag antar att det är ett sätt att bearbeta.. men om en utomstående hade hört oss så hade den antagligen tyckt att vi var lite knäppa ;)
(haha, så lång kommentar det här blev. har väl bloggabstinens nu när min blogg är nere. du får ursäkta om det blev lite babbligt..)
Goaste Molly ;) jag uppskattar verkligen när du delar med dig och jag menar det! (jag tar ju inte ens betalt för att säga det, haha..)
Men den där humorn ja, den blir som ett vapen, och det förvånar mig inte att jag delar samma humor som du och andra överlevare av sexuella övergrepp. Bara till för nåt år sen så trodde jag att min “syster” i inlägget inte varit med om övergrepp, men det har hon.. och det finns många fler i branschen av de jag trodde var utan de erfarenheterna som det sen visat sig ändå varit utsatta.. Så det är nog ingen tillfällighet att vi delar humorn/ironin, det är en slags överlevnadskonst, som liknar den som t.ex soldater använder.(av de jag känner alltså!;)
Vi brukar skoja om hur “skadade” vi är, och så skrattar vi åt det (weird)
Jag har ibland fått höra av några kunder att de tjejer som varit utsatta för övergrepp blir de bästa prostituerade.. och ju mer jag tänker på det, ju mer verkar det stämma.. För många av oss är redan så avtrubbade, vana att bara ge och ge, stänga av, förneka, förtränga och allt det där.. Säger bara det en del om “branschen”..
Så jag är så glad att du är så fast i dig själv Molly!! För har man en gång gått över “gränsen” då är det svårare att ta sig tillbaka.
Kram!
BJ, skönt att du finns. Motkrafter är det ont om.
Tack PeO_W! Det är skönt att äntligen få känna sig fri!
Undrar om den där frun skulle låta en hund pussa henne på munnen..(och om inte, kul för henne med den här mannen.)
Jo och ändå är det en stor skillnad på en puss och en tungkyss (tycker jag)
det känns som det mesta i världen är smutsigare än man vill att det ska vara…det är nog därför jag tar på mig en naivitet var jag vägrar se världen som den är, och bara ser det goda i det mesta istllet..visst, det är att lura sig själv, men det är ju MIN värld :)
Kram!
Ja tyvärr är det så och ingen människa kan bära hela världen på sina axlar.
Men man kan göra det bästa för att inte göra någon illa, inte heller sig själv, och vara tacksam för det man har..
Och inte glömma bort att le, för livet är fortfarande vackert..
Kramis!
Det jag inte fattar med rimming-manen är varför han skaffar barn med en den kvinnan. Om ens partner tänder på och behöver rimming och man inte ens kan ställa upp och ta emot det… inte mycket kärlek och respekt där.
Nej det var kanske överilat av mannen att gifta sig innan att först ha frågat om hon vill bli slickad i röven..
Vet inte om det är brist på kärlek och respekt hos kvinnan för hon fick kanske inte ens veta om det, men däremot tycker jag det är brist på respekt och kärlek hos mannen.
För mig är kärlek sympati och välvilja. Att vilja göra varandra glad, att bli glad av att den man älskar bli glad. Att vilja möta de behov som krävs för att den man älskar ska kunna vara lycklig. Ett ömsesidigt givande. Kan inte se så mycket av det i den här storyn.
Naturligtvis måste man sätta gränser, inte göra så mycket att man far illa av det själv. Utan tvekan har hon *rätt* att säga nej. Man har rätt att ställa vilka krav som helst på en partner med enda haken att partnern har samma rätt.
Men i min föreställningsvärd är det svårt att se det som en större uppoffring att *ta emot* rimming… Men det är olika för olika folk. Det tragiska är mannens självförakt. Att gå in i en relation som inte kan tillfredställa hans behov. Kanske hade de inte pratat om det innan… Det är också sorglig… Rädslan att prata om sex och sexuella behov, hela sexskräcken i samhället.
Att vara oärlig mot sin partner är också fel… Men det är det vanliga sättet på vilket både män och kvinnor hanterar illa fungerande relationer. Några få är öppna och tillåter varandra att söka andra, ändå färre är trogna och de flesta är helt enkelt otrogna.
Jag tycker inte heller det är omgivningens eller samhällets uppgift att uppräthålla trohet i relationer. Det skulle gör långt mer skada än nytta.
Jo BJ, det håller jag med om, absolut gradskillnad där.
Åter igen, vem har ansvar för vad egentligen?
Din bekant skrevar och låter sig bli oralt
bearbetad och gör det även fast mannen i fråga
är lyckligt gift, har hon fått höra..
Hon tar dessutom emot medel från parets (?)ekonomi.
Hon tar av “deras” tid.
Är det ansvarsfullt?
Kanske hon borde låta bli de kunder hon fått
veta att civilståndet är gift!?
Mannen vill ge sin behandling, han betalar
rejält för detta. Han väljer en betaltjänst
för att slippa annat engagemang än där och då.
Är det ansvarsfullt?
Han borde kanske tjata fram en lösning från
sin fru? Han borde kanske trycka undan sina känslor
och sin längtan?
Kom igen lite! Stå för de tjänster ni saluför utan
att värdera och förtala kunden.
Men Catrin… Äktenskap, relation och ev trohetslöfte är ju något mellan mannen och kvinnan, exklusivt mellan dom två. Något ansvar för det överförs inte på någon annan bara för att de har sex med nån av dom, med eller utan betalning, med eller utan kännedom om äktenskapet.
Jag har för all del inte sex med *vänner* som har monogama relationer eller folk som har monogama relationer med *vänner* - inte för att jag tycker att det på något sätt vore fel att göra det, men för att jag vill vårda vänskapsrelationerna.
Självklart är det så att man och kvinna har
sina kontrakt/ansvar i ett äktenskap.
Jag vill endast peka på den lilla detaljen
att har man gett sig in i leken, så kan man
inte i efterhand leka lilla offer och påstå
att alla kunder är mer eller mindre tveksamma
individer.
Att trösta sig med att tar inte jag denna kund,
så gör någon annan det, inkomsten minskar eller
han är ju ganske skön och sen gäckla över det
är rejält oförskämt.
Ansvaret, vem bär ansvaret?
I just denna specifika handling mannen, endast mannen. För deras relation och äktenskap mannen och hans fru, dom två, och endast dom två.
Sen tror jag för all del att det vore klokt att inte moralisera över mannen, låta hans val vara hanns och ev dilemma helt hanns problem. För om man ser ner på kunden är det ju lätt hänt att se ner på ens eget handlande med. En kollision mellan sina värderingar och handlingar mår ingen bra av i längden.
Inte i förlängningen.
Anser du kanske även att du ska sälja en
bil och lämna ut nycklarna till en berusad
person?
Sen tror jag för all del att det vore klokt att inte moralisera över mannen, låta hans val vara hanns och ev dilemma helt hanns problem. För om man ser ner på kunden är det ju lätt hänt att se ner på ens eget handlande med. En kollision mellan sina värderingar och handlingar mår ingen bra av i längden.
Om någon begår övergrepp eller allmänfarliga handlingar så har man rätt att ingripa, om någon befinner sig i akut nöd kanske rent av en skyldighet.
Men nu förekommer inget övergrepp eller nått allmänfarligt. Det är ev (vi vet ju inte vad mannen och frun har för överenskommelse i detalj) ett brott mot överenskommelser och förtroende i en privat relation. Det är helt ett problem för dom i relationen att göra upp, och göra upp i frivilligt i godo. Det enda legitima maktmedel som någon av dom har, och som båda har att fritt bruka, är att lämna relationen.
Ha ha ha har du missat att jag gör det för endast pengar. Kunderna är ju svin. Det är ju synd om alla deras fruar och barn.
Rebecca… Det är ditt val, men jag tycker nog snarare det är synd om dej. Att göra saker man själv föraktar är inte bra i längden.
Jasså RedLib, hur var det nu med övergrepp!?
Flertal av er påstår ju att kunden gör övergrepp
när han/hon nyttjar en tjänst!!! Dessutom påstår
ju en del av dem som utlyser tjänsten att de blir
så bittra på kunden….
Rebecca, tycker lite synd om dig faktiskt, för du
gör våld både på dig själv och kunden med den
inställningen.
Lika krasst som en knarklangare resonerar.
Vill vi ha det så, eller finns det lite attityd-
problem mm här?
Hmm, Catrin, intressant det här att många av er kvinnliga sexsäljare klagar på “hostigma” (jag hatar personligen ordet hora och använder det aldrig), sedan bashar ni andra kvinnor för att inte ta ansvar? Ja kvinnor är ofta bra på att ta ner andra kvinnor i alla möjliga sammanhang.
Jag är glad över att BJ vågar skriva och berätta om en annan verklighet än den som en del sexsäljare ger sken av. Det BJ skriver om här, övergrepp osv, är den verklighet jag också kommit i kontakt med som ombud för en del utsatta och det är bra att folk får veta att den finns. För unga tjejer kanske det inte verkar så farligt att ge sig in i detta, men det kommer en dag när man skall förklara långa hål i en cv för en arbetsgivare osv. Hur gör man det då? Hur tar man sig in på arbetsmarknaden igen utan relevant arbetslivserfarenhet? Även om man kanske vill komma ifrån branschen kan det säkert vara svårt för att “samhället” kräver ganska mycket av arbetstagare idag. Vad händer med individerna..sen? Ok äldre kvinnor som ser detta som en schysst inkomstkälla, ni lider säkert inte, men ni kanske har gjort en del i yrkeslivet, eller ni kanske inte kommer längre i era yrken? Men, unga tjejer som har livet framför sig, då är detta inte en bra väg att gå för jag tror det tar väldigt många år att ta sig in i samhället igen. Förled inte unga kvinnor in på en bana som kanske förstör för lång tid framöver i deras liv, bara för att ni råkar “gilla sex” eller är “bra” på att utföra en tjänst, detta är rent egoistiska argument för att legitimera sexhandelsindustrin. Tycka vad man vill om sexköpslagen, men för att hjälpa de som far illa av prostitution krävs nog att alla röster tillåts höras, även de som för er aktiva sexsäljare är obekväma.
Det borde finnas något slags utslussningsprogram för aktiva sexsäljare som önskar “avgå”, för att få relevant arbetslivserfarenhet inom ett visst yrke där handledarna tex vet om arbetstagarens bakgrund men ingen annan. På det viset behöver ju ingen “stigmatiseras” av sitt förflutna och ges en chans att komma tillbaka, OM det nu ‘är det individen önskar. det är ju en jäkla skillnad sitta i villa och han en äkta man som kanske är med på noterna att hustrun säljer sig samtidigt som man har ett annat yrke, mot att kanske leva på soffan hos vänner och sälja sig för överlevnad. Man kan tycka vad man vill om det, men väldigt mycket kräver ju vita och fasta anställningar idag, tex att skaffa sig lägenhet, lån mm. Jag vet själv, för det var inte helt lätt med sådant under åren jag pluggade. Och, jag vet också, att kommer man från arbetarklass utan täta föräldrar och måste fixa allt sådant här själv är det ännu svårare.
Ibland hör man i debatten att det handlar om ett “översittar”- perspektiv/medelklasskvinnors behov av att förtrycka arbetarklassen osv, när man talar om sexköpslagens vara-eller-icke vara. Jag kan bara säga som så att min utgångspunkt i detta faktiskt också har ett klassperspektiv. jag tror att det är extra lätt hamna i prostitution om man kommer från en socialt utsatt miljö eller från “fattiga” förhållanden. Om man någon gång funderat på hur man skulle kunna tjäna extra pengar (särskilt i unga, dumma år) så tror jag att det visst kan vara så att sexsäljeri kan förefalla rätt harmlöst. Men konsekvenserna, vilka blir de, sen…?
Alfa!
Äpplen och päron, så för att förtydliga.
Tillåt sexhandel med åldersgräns samt
med full möjlighet att bedriva närings-
verksamhet för de som känner sig manade.
Jag anser att ett beslut av denna typ bör
komma i den senare halvan av sitt liv.
Du bör vara helt klar över din person och
ställning och anse att detta är “the shit”
istället för om du är promiskuös lagd ej
dra nytta av din generösa inställning till
sex. Du måste ha en böjelse som passar för
att inte hamna fel.
Skärp lagstiftningen för de som utnyttjar
minderåriga samt i de fall våld ingår.
Det BJ skriver är verkligen viktigt för att
oinvigda ska tänka sig för flertal gånger innan
de tror sig passa för skrået. Behövs absolut,
som du skriver, som motpol till oss mer “lyriska”.
När du påstår att någon kanske inte kommer längre
i sitt yrke, visar du på ett krasst tänk och ger
själv vuxna människor en offerstämpel. Ogillas!
Som du vet kan man faktiskt förkovra sin personliga
utveckling så länge man lever och på valfritt vis.
Absolut en sanning, många kvinnor stödjer inte
varandra utan konkurrerar. Där finns mycket att
jobba på för att jämlikhet ska råda mellan könen.
Vad jag stundom frågasätter i texterna på denna
blogg, är vad vi har för ansvar själva för våra
handlingar.
Ämnet är ganska komplext och ibland vill jag ställa
frågor på sin spets, även för att testa mina egna
synpunkter. Dock får jag sällan svar på just ansvars-
frågan.
Bra Catrin att du svarar och du har många bra synpunkter där. Självklart kan man förkovra sig hela livet och det var inte heller min huvudpoäng. Men på andra bloggar har det framgått att folk jobbar med något de tycker om, men inte tjänar särskilt mycket på och att sexsäljandet då anses vara en bra inkomstbringande bisyssla. Det jag menade var att det föreligger viss skillnad på att prostituera sig som bisyssla och att prostituera sig för att man s.a.s måste i brist på alternativ för att man inte kan ta sig loss.
Jag tycker lagen skall kvarstå men jag tror säkert att det finns en hel del brister också, att viss problematik förbises. Min ståndpunkt är dock att varje ung människa som hamnar i detta är en förlust för samhället (vilket kanske låter hårt) av många skäl. Tänk vilken kraft det finns hos många men som ännu är oförlöst…
Jag hoppas den särskilda utredaren beaktar alla era synpunkter vid utvärderingen av lagen som nu skall ske, både positiva och negativa sexsäljare. Självklart är inte er bransch eller verkligheten svart eller vit.
En gång träffade jag en kvinna som slagits sönder och samman av en sexköpare…En annan hade smittats av en dödlig könssjukdom. Alla sexköpare är inte galna, men vad föranleder en man att köpa sex av en drogmissbrukare (som är märkbart nere i träsket??), och föranleder en man att efter sexet (alltså när han fått det han velat!!) nästintill slå ihjäl kvinnan som just sålt sin kropp? Om det inte handlar om makt och förnedring så vad? Är det utlopp för ja..vad? Skam att man måste köpa sex? jag vet inte, men det är så sjukt. Kvinnoförakt? Nej, har man sett konsekvenserna av prostitution och hört detta berättas för en av de mest utsatta kvinnor man kan tänka sig, hur kan man då vara för prostitution?
jag kan säga att denna typ av berättelser fick mig att ibland tappa tron på mänskligheten, för det var fråga om sådana avarter i samhället som jag inte visste fanns. Och, tyvärr fick det mig också att gå till helt andra yrkesområden.
Catrin: Jag *har* svarat på ansvarsfrågan, men det är som om svaret inte duger :-) Svaret är frihet under ansvar. Man får själv fatta sina beslut, själv stå för sina överenskommelser. Med så stor rätt som möjligt att ändra sig, men att man senare ändrar sig flyttar inte ansvaret för det som redan hänt till någon annan. Jag förstår ärligt inte detta flyttande av ansvar till andra, nån annan ska ta ansvar för att mannen är otrogen, andra ska ta ansvar för att hans och fruns äktenskap funkar och gör dom båda lyckliga…. Varför, och hur ska någon annan kunna?
Fö, anser jag det inte är ett övergrepp att köpa sexuella tjänster av en frivillig sexsäljare och jag är inte någon anhängare av sexköpslagen.
Alfa: Jag är helt för att erbjuda hjälp och alternativ, riktat likväl som en generellt generösare välfärd. Vi är ett rikt land, BNP/person är ca 340 000 om året, det är bara fördelningen som är snuskigt skev. Men jag tror det är enbart kontraproduktivt att kombinera det med förföljelser av vare sig sexarbetare eller kunder. Det gör bara de sociala problemen större och minskar utrymmet för individuellt motstånd, minska möjligheterna att ta sig ur.
Alla: Jag ser sexskräck, horstigma och trånga könsroller som ett stort samhällsproblem. Jag tror på att återta ordet hora, i betydelsen alla som aviker från madonnanormen, allt ickenormativt, både kvinnor och män.
Försöker prata om horor när jag pratar om normer och stigma, och sexarbetare när jag pratar om individer och rättigheter. Men jag misslyckas säkert hålla isär det… Det går ju väldigt mycket i varandra - att sälja sexuella tjänster är antagligen det mest radikala brottet mot madeonnenormen och kvinnorollen som finns idag.
Redlib: Ja, jag kan förstå det där med att återta ordet “hora” ungefär som debatten gått när man talar om att återta ordet “blatte” för att avstigmatisera innebörden. Likväl tycker jag ordet hora är fruktansvärt fult.jag är också för en stark välfärd, och jag tycker också att vi är ett rikt land som borde kunna ha det. Jag betalar hellre skatt om jag ser att det går till behövande än att jag köper mig en ny väska för skattesänkningen..(även om jag på många andra sätt kanske tycker att vissa bidragsstrukturer borde ändras).
Det låter väl som att de flesta är för samma saker här fast vi har olika mål för att nå dit. Vi har ju varit inne på det förut vad gäller det där med signallag, men jag tror en lag av denna typ kan fylla sin funktion om man ser till att komplettera lagen med kvalificerad socialhjälp vid sidan om. Alltså, inte bara förbjuda något och sedan lämna de mest utsatta åt deras öde.
I praktiken fungerar dock lagen som substitut för sociala insatser. Ett alibi för politiker som vill visa sig rättrådiga samtidigt som de skär ner. Kostnaderna kommer ändå, i kostnader för rättsväsende, social misär och ökad kriminalitet. Men med dagens logik betyder det i sin tur bara ändå mindre pengar till vård och sociala insattser :-(
Men varför skall man anklagas för att vara rättrådig? Vissa kanske tror på lagar de stödjer (får vi hoppas) och kanske är ute efter att bryta ner strukturer? Här blir det ibland fel kan jag tycka när vissa sexköpslagenmotståndare tex anklagar sexköpslagenföespråkare för att vara sexualmoralister mm. det blir ju underligt, kan jag tycka, när jag tex är helt och hållet för en könsneutral äktenskapslagstiftning av den anledningen att jag inte tycker att det räcker med att säga att partnerskap är samma sak som äktenskap. Juridiskt sett alltså.
Det finns massor av strukturer vi med lag vill bryta, vi har ju anti-diskrimineringslagar mot ras och kön, och då kan jag inte se att sexköpslagen skulle vara felaktig, om man ser det som att man vill verka för jämställdhet i ett större perspektiv. Det som lagen eventuellt kan anklagas för, ur ett rent juridiskt perspektiv alltså, det är väl att det borde vara rimligare att båda parter kriminaliserades, därmed inte sagt att jag tycker det.
Alfa, det är också den verkligheten som jag sett och ser. Att många kommer från dysfunktionella hem och att de flesta börjat som unga. Dåliga konsekvenser är många. Bl.a dem att det är svårt at ta sig loss av många skäl, inte minst dem du beskriver här. Det är synd för många har talanger/flair för andra mycket bättre saker. Inte minst erfarenhet/människokännedom osv. Jag är inte den enda som kämpat länge för att sluta men fallit tillbaka många ggr.
Känner många som fått sätta livet till. Min allra första kompis i branschen blev knivmördad - av sin stamkund. Och många är vi som varit nära döden själv. Man behöver inte vara knarkare för att råka illa ut. Inte heller har det nåt med åldern att göra. Inte ens erfarenhet. Det kan hända när som helst. Stamkunder är inte lika med “säkerhet”, det kan slå klick i skallen på dem med.. Jag är lyckligt lottad, men även så, har jag ärr i själen..
Ibland handlar det om makt, förnedring, kvinnoförakt och skam att “tvingas” betala.
Jag tycker det är bättre att skriva sanningen som den är än att försköna den. För det är en farlig bransch, det är också en av skälen till att den alltid kostat “extra”. Och det är inte tjejerna det är fel på. Det är fel på dem som köper sex.
Tycker inte det ska vara en rättighet att köpa sex. Utan en rättighet att slippa.
Hellre hjälper jag dem som säljer men vill sluta, än att jag hjälper sexköpskunderna som efterfrågar. Dem som logiskt sett borde vara fler än sexsäljarna, men som är ganska så tysta, och om nån enstaka låter sig höras, så handlar det inte så mycket om en vilja att förstå, utan en vilja om acceptans, att så att säga få komma till…
BJ, jag blir uppriktigt berörd och ledsen över att läsa sådant här. För att det är så frukltansvärt orättvist, vad man föds in i och vilka människor man möter på vägen som tar en åt det ena eller det andra hållet. Jag önskar att alla barn fick växa upp i trygga omgivningar och i kärleksfulla hem för effekterna av att inte få känna trygghet som barn, ja de är ofta förödande. Det är som på rättegångar, förövaren som på papper framstår som värsta monstret kanske face-to-face visar sig vara ett “offer” han med. Den som förövar har ofta själv varit med om övergrepp eller utsatts för något. Därmed inte sagt att han är utan skuld, men att det kan finnas förklaringar.
Hur kan man då bäst hjälpa de som vill sluta..? Jag önskar jag kunde göra något. Vad behövs, konkret, för att kunna ta sig loss?
RedLib, personligen hatar jag ordet hora och kan inte ens jämföra det med blatte. Blatte kan man vara stolt över, ens ursprung. Men hora, nej inte jag! Det får aldrig en status.
Jag skulle aldrig själv kunna köpa sex, om det så var den snyggaste gigolo. Av den anledningen att jag vet själv hur det är att sälja sex och inte kan vara så självisk att göra detsamma av någon annan.
Jag kan inte köpslå om en annan människas kön. Jag kan inte och jag vill inte. Och nu för jag en kamp att sluta sälja mig själv. Jag tycker mitt kön är värt mer än att andra ska kunna köpslå/tränga in i det för pengar.
Man det absolut viktigaste för alla är att det blir mer och bättre stöd åt de som vill sluta prostituera sig.
Catrin!
Jag kom in i branschen när jag var 16 år. Året var 1972.
Allt verkade så lätt, och så mycket pengar….
Jag levde och lever ett dubbelliv än i dag. Har träffat torskar från alla samhällsklasser. Många trevliga kunder, men oxå riktiga kräk.
Jag tycker att det är bra att förbjuda sexköp. Ingen normal människa blir lycklig. Det vet jag.
Jag har träffat många tjejer i branschen, de flesta är döda. Några av överdoser, men flertalet tog sitt liv.
Jag måste vara lyckligt lottad, som har klarat mig från det. Jag skall jobba 6 mån till, sen är det slut.
Mitt känsloliv har tagit rejält stryk. Och du ska veta, jag känner inte en enda lycklig hora.
Becky
BJ, det här: “Man det absolut viktigaste för alla är att det blir mer och bättre stöd åt de som vill sluta prostituera sig” tror jag vi alla är överens om och jag önskar både dej och Rebecca lycka till!
Att jag sen tror att förbud och andra förföljelser försvårar den hjälpen och gör en massa annan skada är en annan sak.
Alfa,
Rebecca är rik på erfarenheter och skulle vilja jobba med att hjälpa andra ifrån branschen. Men hon har ingen utbildning och har svårt att läsa/skriva. Hon inger ett stort förtroende och kommer aldrig att se ner på prostituerade. Men hon kan “läsa”, förstå och “plocka ner” deras masker/rustningar/murar. Få dem att “vakna”. Hon är väldigt fast, som en klippa men har ett hjärta av guld.
“Vuxendagis” och liknande hjälper inte såna som oss. Man måste stödja, bearbeta och hjälpa att bygga upp ett nytt liv, finna vägen tillbaka till sig själva.. Bra exempel beskrivs här.
Jag är den konstnärliga, målar, tecknar, fotograferar, skapar.. (barndomsdröm=fotograf/reklam=fick MVG) Har erfarenhet av att ta hand om/passa barn sen jag var liten och blev också omtyckt när jag fick jobba där, men så kom nedskärningarna..
Varken jag eller Rebecca har fått hjälp av det sociala.
Tack Red Lib,
med det är svårt för det är inte bara ett “jobb” som många vill få det till. Jag var 13 år när jag började, kom på “hem” men började sen igen när jag inte såg nån annan utväg. Tänkte precis som Rebecca att det bara skulle vara för en tid när jag började men nu har det gått 20 år..
Rebecca har varit i “branschen” i 36 år! Hon skulle vara en “pärla” att anställa just för att upplysa/hjälpa/ge stöd åt tjejer att sluta. Hon har sett “allt” och känns som en “mamma/storasyster” och har ett hjärta av Guld!
Jag lovar att mitt hjärta gråter när hon säger “sex månader till” för det är så alla brukar säga “bara en tid till” och allt jag kan göra är att hoppas, hoppas, hoppas…
*******
och Rebecca, jag är med dig i tankarna…
Var rädd om dig så mycket du kan!
Jag älskar dig syster!!
Rebbecka och BJ, att fortsätta år efter år med något ni mår dåligt av, det verkar vara ett slags själdestruktivt beroende. Finns det inget typ AA som ni kan gå med i.
Tydligen ger det er några positiva belöningar ändå, eftersom ni har hållit på så länge.
Ni skulle kunna prova The Work av Byron Katie http://lovingliving.se/ . eller ResanTerapi en metod utvecklad av Brandon Bays, författare till bästsäljaren “Resan”.
Alla prostituerade är skadade på ett eller annat sätt. Och dem behöver hjälp att bygga upp ett nytt liv och bli hela igen. Men det är inte deras fel att de är skadade.
Utan det är såna med ditt tankesätt Bengt, som är sjuka och som skadar andra.
För man kan inte köpa känslor och kärlek!
Inte utan att skada den man köper..
BJ och Rebecca: Jag tycker det låter som att ni skulle bli utmärkta mödrar och jag tror ni har oerhört mycket att ge barn/usatta, era erfarenheter är guld värda, för jag tror nog man blir väldigt empatisk med andra när man jobbat med det ni gjort. Jag bara känner att det måste ju finnas hjälp tillbaka, och samhället skriker ju efter arbetskraft inom tex barnomsorg. jag tror att ni med rätt hjälp har alla förutsättningar i livet och att det som behövs är en stöttande hand när det känns som man faller.
På vilket sätt är mitt tankesätt sjukt?
Vet du hur mitt tankesätt är?
Det var du som fick mig att gå in på din blogg från början, när du hade gjort en positiv kommentar på min blogg. Du skrev ”Har läst dina inlägg och tycker om det du skrivit.” Det tyckte jag var intressesant och jag började läsa det du har skrivit. En person som verkade trivas med sitt jobb, som det lät. Det var nya synsätt för mig. Jag kan inte veta mer om dig än vad du skriver, om det du skrev då, inte var sant, det kan inte jag belastas för.
Jag håller med om att ”dem behöver hjälp att bygga upp ett nytt liv och bli hela igen. Men det är inte deras fel att de är skadade.”. Det är därför jag gav länktips om The Work och resanterapin.
”För man kan inte köpa känslor och kärlek”, nej, men man kan få hjälp av terapeuter som har känslor och kärlek till sina medmänniskor. De skadas inte av att hjälpa andra. Man köper inte dessa terapeuter, man köper deras tid.
Precis, för det är så med alla jag träffat i branschen, att de försvarar det dem gör, förtränger, förnekar etc. Så gjorde alltså även jag då när jag skrev på din blogg, om du inte förstått det ännu.
“De skadas inte av att få hjälpa andra”
Och vad vet du om det då?
Det bekräftar mig bara om att vissa “köper” det de vill tro.
Precis som jag säljer skräddarsydda drömmar som passar in i var och ens önskebild…
Så var snäll och förstå att jag skriver om prostitution.
Jag skriver alltså inte om mitt privata sexliv.
Det är två vitt skilda saker.
Så behåll dina gudinnor/sexterapeuter/flum/länkar för dig själv eftersom du tycks behöva dem - privat.
Om du inte vill ha hjälp, så är det ditt problem.
Jag behöver stöd att få ett normalt liv, ja. Jag behöver hjälp att komma in i samhället igen och bli hel. Ja jag har en själ som är rejält skadad i kanterna. Och jag känner till orsak och verkan.
Därför gillar jag inte dina tankar/din blogg om “Nakna män, kvinnor, barn och ungdomar som har kärleksfulla möten med varann utan att känna skam eller rädsla.”
Jag är skadad i själen ja men, inte så “skadad” att jag inte kan läsa mellan raderna på din blogg. Hoppas du förstår och respekterar att jag inte är intresserad av dina tankegångar.
Bengt! Hade liknande som AA med hjälp till ekonomisk möjlighet funnits för oss prostituerade så hade jag sluppit att prostituera mig och ingen hade varit lyckligare än jag!
Det var inte mitt fel att Sverige gick konkurs 91/92, så även jag. Hade jobbat ihop en förmögenhet men blev av med allt över en natt….
PS.
Ang. Tantramassage så är jag en av de som verkligen uppskattar och njuter av den. Men den är endast till för ett kärleksfullt par. För det går inte att sälja Tantramassage om man har ett helt och normalt känsloliv!
Angående inlägget som diskuterades från allra första början: Jag är inte prostituerad utan bara singel och med en hel del erfarenheter, men jag känner igen mig i det här om att veta lite för mycket om män/tvivla på hur vanligt det är att vissa av dem är sjuka eller har väldigt låg moral. Jag anser att den där mannen är sjuk i huvet, och att hans handlande inte är den prostituerades ansvar.
Det finns många “snälla” “normala” män som egentligen är helsjuka. När jag stöter på något sådant så väjer jag inte inför att erkänna för mig själv att de inte är normala.
Inte normala, men däremot vanliga. Tyvärr. Däremot finns det justa män, det är dem man får spana efter.
Ja Sofie, ibland tänker man att nu lär man nog inte förvånas längre men…
Håller med om att det inte är den prostituerades ansvar.
Hade jag varit hett förälskad och mannen i mina drömmar hade avslöjat att han tände på en sån sak, hade mina känslor förvandlats till besvikelse, äckel och slutligen is på tre röda!
Ofta är det så bland sexköpare också att det är de där lite väl “reserverade” som kan vara farliga..
Och det sista;
yes thank god for real Men!
Det här är en kommentar till Redlib
Det är så uppenbart att du inte vet vad du pratar om och bara vill vara politiskt korrekt. Hur du ens kan sitta och prata om att det är ett jobb och att det är bryter mot normer när det är uppenbart att du inte har någon koll alls. Jag blir äcklad!